Dagen efter

Idag är det dagen efter att vår församling har tagit ett beslut i en fråga som bearbetats i snart 3 år. Att församlingen hade skilda uppfattningar i frågan visste vi alla om och nu när beslutet är taget har inte det faktumet förändrats. Vad som är förändrat är att vi nu behöver hitta en väg framåt som hel församling. Oavsett hur man röstade i frågan delar vi nu alla ansvaret för vägen framåt. För den som ställde sig bakom förslaget innebar gårdagen en lättnad och för de som röstade emot innebar det chock, sorg och besvikelse. Tron handlar inte om åsikter och principer utan går djupare än så. Det är min tolkning efter samtal med de personer jag mötte igår efter församlingsmötet. I en mening kommer vi nu att lämna frågan bakom oss men bearbetningen av alla de känslor beslutet fört med sig måste vi ta på allvar och låta få utrymme och tid.

I detta veckobrev kan jag inte låta bli att nämna starten av det som kallas för ”Handla för andra” som gick av stapeln i lördags. Vi var några från församlingen som stod utanför ICA Nära Fiskebäck och delade ut inköpslistor under några timmar. Responsen var mycket god och på tisdag kör jag med fullastad bil till Saronkyrkan med första leveransen. Att få stå där och erbjuda alla som kom till affären en möjlighet till att hjälpa någon annan var fantastiskt. Det gav mersmak.

På söndag fortsätter vi predikoserien om församlingen som Guds sändning till världen. Då sätter vi fokus på kvalitet och kvantitet. Vad innebär dessa två begrepp när vi talar om Fiskebäcks missionsförsamling?

Läs gärna några verser från Apostlagärningarna som en förberedelse inför den gudstjänsten:

De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem. (Apg 2:41-47)

Peter Baric