Loggbok: Dag 3, hagel, vindstilla & sol - Fiskebäcks Missionsförsamling

Loggbok: Dag 3, hagel, vindstilla & sol

En dag med mixat väder & underbart slut!

Regndroppar stora som studsbollar!

Väckningen denna morgon skedde knappt märkbart, helt plötsligt (med viss hjälp) satt alla samlade vid borden redo för en ny dag. Mörka moln täckte himlen, men än så länge föll inte en droppe till marken. ”Hörde ni åskan i natt?” De flesta såg ut som frågetecken, men några hade legat vakna vridigt och vänt på sig medan åskan rullat fram utanför.

Vädret kändes inte optimalt för en Vrångö-dag, men det kändes som ett trist alternativ att ställa in den. Så vi sköt fram seglingen en timme, för att se om de mörka molnen drog förbi. Under tiden begav sig nästan alla ut på en omgång brännboll, och sakta, sakta började regndropparna trilla ner från de mörka molnen som inte verkade vilja lämna vår himmel i fred.

Ledarna funderade och diskuterade. ”Men om vi har en presenning vi kan sitta under då?” eller ”Vi kan åka efter lunchen och äta middag där, så kanske det värsta har dragit över?”, ingen var riktigt villig att inse att vi skulle behöva slopa Vrångö-dagen detta läger! Men när molnen vägrade ge vika, och tillslut kändes mörkare än tidigare bestämde vi oss för att ge oss ut på ett vanlig förmiddagspass. Vinden var ändå så pass god och lite regn har aldrig skadat någon, så vi tågade allihop ner till Lurken.

Båt efter båt riggades, de mörka molnen kom närmre och när sista båten lämnade bojen landade regndroppar stora som studsbollar på vattenytan. Vinden total dog och båtarna låg helt stilla. Regnet övergick till hagel och det var varmare i vattnet än i båten. ”Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder.” Detta uttryck må vara sant i de flesta fall, men för en seglare finns det dåliga väder! Just idag hade vi ett sådant, för det var helt vindstilla.
Vi fick helt enkelt roa oss med annat i båtarna, kasta vatten kändes som en bra ide. Det faktum att alla är klädda i regnkläder och redan var genom blöta där de kunde bli det verkade inte påverka så många. Kasta i någon var en annan. Jenny och jag som seglade 420:in övade på att vara båda i selet samtidigt, och var nog mer i vattnet än i båten!

Eftermiddags seglingen fick vi ställa in, då vinden inte tilltog trots att regnet upphörde. Istället blev det kuvert-staffet med olika frågor om saker på ön som scouterna fick hitta svar på. Efter detta blev det återigen dags för mat, och andakt med drama. Sedan promenerade vi ner till Lurken för årets första sjöslag på klipporna. Solen sänkte sig sakta bakom oss, medan vi blickade ut över ett stilla hav och njöt av ett underbart avslut av ännu en dag!